Spenderat dagen med att shoppa massa nytt till lägenheten. Försöka få en paus från verkligheten. Höll på att kräkas upp lunchen av ångest på Ikea. Det känns som någon sitter på mitt bröst konstant, jag får ingen vila från det och jag har ständigt gråten i halsen. Om mindre än två månader har jag varit skärfri i ett år, men jag har nog aldrig varit så nära som nu att falla tillbaka. MEN JAG SKA INTE! Inget blir bättre för att jag tar ut min frustration på mig själv. Och man får gråta det är bra att gråta. Men hur mycket tårar kan det egentligen finnas?! Ska försöka distrahera mig med att göra fint i lägenheten ikväll.
1 kommentarer
Emma
06 Jan 2014 18:47
Fortsätt kämpa - din tid kommer att komma den med även om den känns avlägsen just nu. Det kommer att vara värt det i slutändan även om det är för j*vligt just nu. Skickar en massa styrke-kramar och hoppas de hjälper trots att vi inte känner varandra.. Du fixar det!!
Kommentera